Carolina

Idag är en sådan dag då allting bara är botten, då jag tänker för mycket. Då tankarna
tar på min kraft och suger ut min livslust, då jag bara vill gräva ner mig och hoppas
att jag vaknar upp på en bättre sida imorgon. Men jag vet även att man inte alltid kan
blunda när det är för svårt, därför är det ibland bara skönt att skriva av sig..  

Ibland saknar jag den närhet och den trygga axeln jag alltid kunde luta mig mot när
jag nådde botten, den varma famnen som jag vet alltid kunde få mig på topp. Just nu
är det så sjukt mycket som snurrar runt i huvudet. Jag är egentligen inte en person
som ältar saker om och om igen, jag är mer den här som tror att vissa saker händer
av en anledning, att det finns någonting bra i allting som sker och händer, men just
nu börjar jag faktiskt tvivla. Jag säger bara väck mig när saker och ting går min väg..